The Girl is mine

Taaack för alla kommentarerna :D 
Yey! Här kommer kapitel 64...
----------------------------------------------------------------------
Kapitel 64

Jag vaknade i de vita svala lakanen igen. Jag kände mig utvilad men ville ändå inte gå upp.
Jag log för mig själv och tänkte på vad som hänt igår.
Jag låg med huvudet mot Michaels bara bröst, han andades så lugnt. Han var vaken.
-”Good morning.” Sa han och höll mig nära. Jag var liksom inlindad i mitt täcke, men jag kände ändå hans kroppsvärme.
-”Let’s stay like this forever.” Suckade jag lyckligt.
-”Well, the cleaning lady is going to come in any second and you’re not wearing any clothes…” Sa Michael lugnt och log. Jag var nära att somna om, då plötsligt det knackade tre gånger på dörren och den öppnades. En tjej med förkläde, en rufsig knut och en städvagn klev in.
-”Cleaning lady.” Sa hon och slog på en damsugare. Ja happ, vad skulle vi göra nu då?
Vi låg kvar tills hon gått, då Michael klev in i duschen och jag väntade tills jag fick duscha.
När vi fått på oss kläder och gjort oss klara åkte vi till matsalen. Vi satte oss i ett hörn och började äta.
Vi hade nu varit här in en vecka, och vi skulle hem framåt kvällen. Det kändes så synd, för jag ville inte riktigt åka tillbaka.
-”What’s wrong?” Frågade Michael med en mjuk och len röst.
-” It’s nothing, I don’t really think I’m ready to leave. You’re probably going back to work and I’m going to sit there alone at Neverland. I love Neverland, but I’m just going to miss you.”
-“Honey, yes, I have a lot of work to do. I have to be done with two music videos within a few months, my dad is pressuring me into making some commercials with my brothers and now I might have to do that Motown thing. And next year I’m going on tour, we have to prepare. But I’m not going to let go of you for long. I’m going to call you every minute and you’re going to get to follow me everywhere. I’m going to MAKE you follow me everywhere. It’s going to be over before you know it. You’re married to Michael Jackson. I’m a workaholic.”
-“I know, and I feel really bad that you have to work all the time. Even though you like it.”
Kanske jag skulle skaffa ett jobb? Det skulle vara bra. Jag hade tänkt plugga vidare, men det kanske jag kan göra samtidigt? Egentligen kände jag mig ganska elak som bodde på Michaels pengar.

Vi satt ute på en brygga, Michael höll i en gitarr och jag höll i ett metspö.
-”You know that… each time the wind blows, I hear your voice.” Mumlade Michael och tog något ackord.
-“I feel I should write a song, I can hear some tones in my head and some words.”
Jag log mot honom och såg hur han försökte ta några nya ackord som passade in.
-”I…. I call your… name.”Sjöng han i takt som han slog på strängarna.
Jag kände hur det nappade, och drog i metspöet. Men när jag fick upp kroken var fisken borta. Jag satte på mer deg och hissade sedan ner linan. Michael tog nya ackord.
-”I just can’t stop loving you. Nah – uh, I just can’t stop loving you.” Sjöng han svagt.
-“And If I stop, then… tell me just what will I do. Sandra, I just can’t stop loving you.” Sjöng han.
Sedan fortsatte han mumla på med nya ackord.
-“The greatest education in the world is watching the masters at work.” Sa jag och såg ut över havet.
Michael skrattade.
-“You just quoted me.” Sa han och la ner gitarren. Han tog upp ett skrivarblock och skrev ner det han kommit på hittills.

-”I know.” svarade jag. Sedan nappade det igen, och den här gången fick jag upp en liiiten fisk.
-”I feel so bad for the fishes, I always do. That’s a sad fish.” Sa Michael och pekade på fisken.
-”I know you do baby.” Svarade jag och strök honom över kinden.
-”I know you do…”

Senare:
Jag packade de sista sakerna och såg mig omkring. Allt var i, inget kvarlämnat. Jag slätade ut kjolen jag bar ifrån väck och stängde sedan väskan. Michael kom in i rummet med ett äpple i handen och en tugga i munnen. Han la sig på sängen och såg upp i taket.
-”I talked to my dad.” Började Michael med en djup suck.
Jag gick och satte mig bredvid honom på sängen och klappade hans lår samtidigt som han satte sig upp och tog en ny tugga.
-”What happened?” Frågade jag.
-”I’m going to have to do that Motown Performance. It doesn’t matter what I want he said. It only matters what the public wants, what the brothers want, what he wants. It’s all just about the money for him.” Sa Michael. Jag nickade och lyssnade tyst. Plötsligt kom en känsla inom mig, jag kände hur jag började bli lite yr och hur min mage började bli orolig over något.
-”He called me selfish and yelled at me for I-don’t-know how long. He told me it was my mother’s fault that I had grown up to be such a complainer and such a selfish man. That she had made me grow up wrong. I was spoiled, he said.” Fortsatte han och suckade igen. Den där obehagliga känslan var kvar, jag mådde illa.
-”Michael, you’re the least selfish man I have ever met. All you do is give and…” Jag skulle fortsätta, men jag avbröts av mig själv. Av att jag var tvungen att rusa upp från där jag satt, springa in på toaletten och kräkas.
--------------------------------------------------------------------------