The Girl is mine

Miras pojkvän var blond och hade klarblåa ögon. Han hette Markus och hade nyss flyttat hit.

Han blev ganska chockad att han fick träffa Michael Jackson, men han var ganska cool med det iallafall.

Hela sjön var tom, det var bara vi där. Och det var väldigt tur. Annars hade Michael fått klätt ut sig. Och de ända utklädningskläderna vi hade hemma var en rosa kanindräkt som pappa haft på Halloween för 2 år sedan. Den dagen hade han gått ut och sagt bus eller godis, när han kom hem igen hade en livrädd tant sparkat honom i skrevet.

Michael knöt på sig pappas skridskor och ställde sig sedan vinglit upp.

- I've never went skating before...  sa han oroligt.

- That's ok! I'll teach you! Sa jag och log mot honom. Han började le han med. Jag tog hans händer och tillsammas tog vi oss ut på isen. Jag ställde mig baklänges och förde honom lite längre ut på isen. Det var länge sedan jag gjorde detta, men jag kom ihåg ganska mycket.

- You're doin' fine! Sa jag. Han höjde ett ögonbryn.

- So how do move my feet to move forward? frågade han. Jag släppte hans händer och visade honom lite långsamt. Han provade själv, och faktiskt så gick det bra!

Jag visade honom hur man stannade och svängde, och han ramlade inte! Och till slut så rörde han sig framåt ganska snabbt. Vi åkte runt sjön, hand i hand och det gick bra! Markus och Mira ropade på oss att komma och dricka varm choklad. Vi åkte dit och satte oss bredvid dem. Men idag hade Michael inte tänkt bränna sig. Så vi väntade noga tills den svalnat ordentligt. Markus drack upp fort så han gick upp på isen igen. Han åkte ultra-mega- super fort och gjorde tricks på isen.

- He's a hockey pro... sa Mira stolt och drack upp sin choklad. Sedan gick hon också upp på isen. Michael och jag hade inte släppt varandras händer än, och tillsammans såg vi de andra åkte runt på isen och skratta. Plötsligt hörde vi steg bakom oss.

- Men herregud! Det är ju Sandra och Michael! hördes en välkänd röst. Vi båda kollade bakom oss. Där stod 3 tjejer som gått i min klass. 3 av de tjejerna som flörtat med Michael när han var på min skola över en dag.

- Michael, you never said goodbye! Sa en av de. Han kollade på dem med en blick som sa "do i know you?".

- Sandra vi har hört mycket om dig i tidningen."Svenska Sandra olofsson, gravid med Michael Jacksons barn. Svenska Sandra olofsson, gått in i ett träd. Svenska Sandra olofsson, gjort slut med Michael Jackson. Svenska Sandra olofsson, tillsammans med Michael Jackson". Sa Jessika. Michael förstod inte det dom sa, allt han förstod var våra namn.

- Nåväl, vi ska inte störa kärleksparet! Michael, i love your new album! Sa Jessika igen.

- Thank you... sa han lite tveksamt. Tjejerna gick iväg, men jag visste att de hade något på gång. Vi stannade i ungefär en och en halv timme till, sedan började det bli mörkt och det var bäst om vi gick hem. Mira och Markus följde oss en bit, sedan svängde de av mot Mira's hus. Vi sa hejdå och bestämde att vi kunde mötas imorgon. Michael och jag hade fortfarande inte släppt varandras händer mer än 10 sekunder, vi hade skridskorna slängde över våra axlar och vi gick tillsammans mot huset. En bit ifrån, så började vi höra röster, skrik och klickande.

- What's that noise? frågade Michael och stannade upp.

- I don't know... svarade jag. Vi gick närmare. Och plötsligt såg vi det. En ENORM folkmassa hade samlats utanför mitt hus. De stod över hela trädgården och utanför grinden och knäppte bilder. De bultade på dörren. Jag visste direkt vem som gjort detta. eftersom personerna stod och blev intervjuade.

- Michael var på våran skola en gång, tja och då kan jag avslöja att jag och han hade en liten affär ihop... mer säger jag inte om den gången! Sa Jessika och log in i kameran. Det här kunde jag bara inte gå med på. Jag ville gå dit och bara slå henne... men jag visste att det inte skulle gå.

- DÄR ÄR DOM JU! skrek någon, och plötsligt var alla blickar på oss.

- Run... flämtade Michael. Jag höll hårt i hans hand. Vi backade när de kom närmare, och när vi försvunnit runt ett hörn började vi springa så fort vi kunde.

- Where are we going? sa Michael.

- Mira! Svarade jag och vi kände hur paparazzis kom närmare och närmare.

- This is crazy! sa jag. Vi nådde Miras hus, och bultade så hårt vi kunde på dörren. Miras mamma öppnade. Utan att hälsa drog jag med mig Michael in.

- Hej Sandra! Och hej... MICHAEL JACKSON! sa hon och blev helt förstenad.

- Förlåt att vi bara kommer inspringande Mrs. Olsson, men vi är jagade... sa jag.

- Jaa-haa.... men... welcome.... Mira is at her room.... Sa hon, helt i chock.

- Tack så mycket Mrs. Olsson. Sa jag och vi tog av oss ytterkläderna och gick upp till Miras rum på övervåningen. Vi knackade på.

- VAD ÄR DET MAMMA? hörde vi henne ropa. Jag öppnade dörren till hennes rum. Markus hade tydligen gått hem, Mira satt vi datorn.

- Mira, we've got a problem.