The Girl is mine

Yäääy nu har vi nått kapitel 60! 
Det kanske händer något speciellt i detta kapitel... det får ni se...
föresten, GLAD PÅSK! 
--------------------------------------------------------------
Kapitel 60.
(det har gått ett tag)

Jag satt hemma i Dianas hus och vi såg på Tv. Vi hade ganska gemensam smak när det gällde filmer.
Men detta var en kärleksfilm, den var fin och väldigt vacker generellt. Plötsligt märkte jag att Diana torkade några tårar. Det var Michael som fått mig hit, men Diana var snäll.
-”Diana, are you okay?” Frågade jag lite blygt. Hon nickade tyst.
-”It’s just…  I want that again! That kind of love…” Sa hon. Jag vände mig mot henne. Jag hade alltid trott att hon var en sådan person som bara skrattade hela tiden.
-”Don’t worry; you’ll get it in time.” Sa jag och log försiktigt mot henne.
-”I’ve lost it so many times. But I guess you’re right. You’re so lucky that you’ve got Michael.” Sa hon och torkade sina tårar och försökte lugna sig själv. Jag visste inte vad jag skulle säga.
Vi satt där en stund och diskuterade lite olika saker för att hon skulle komma på ett bättre humör. Och efter någon timme skulle jag åka hem igen. Allt var helt vanligt, jag såg fram emot att träffa Michael igen och jag hoppades att han skulle vara klar med att städa. Tidigare hade han berättat att han ville städa, helt själv, hela huset. Och därför hade jag varit hos Diana, för att inte lägga mig i.
Och för att Michael ville att jag och hon skulle bli närmare vänner. Jag gick in i huset och tjoade att jag var hemma. Michael svarade inte, han var på övervåningen. Jag tog av mig mina skor och gick upp för trappan. Dörren till sovrummet stod öppen, och där var han. Han stirrade tomt ut i luften, utan något uttryck alls. Han spände käkarna och jag såg hur han fingrade på något. En liten burk.
Jag flämtade till och visste inte hur jag skulle reagera. Han satt där, helt tyst. Och jag såg på honom.
-”Michael, I’m sorry…” började jag att försöka förklara.
-”Sorry?! You’re… sorry?” Sa han och såg upp mot mig. Han såg mig i ögonen. De tårades och jag såg hur han bet sig i innerkinden.
-”You think that you’re “sorry“is going to make it all better? You think it will take away the fact that you’ve lied to me for the past weeks about the thing I care the most about in the whole world?”
Det var som att han viskade de sista orden, som att han hade svårt att säga något.
-”Do you have any idea how much abortion is a sin from where I come from?
Han tog burken med p-piller och kastade den mot väggen. Jag var rädd för honom. Rädd för vad han skulle säga, för vad han skulle göra.
-”Michael, calm down. It’s not abortion; it’s just birth control pills.” Sa jag lågt.
-“You KNOW how much this means to me. You KNOW how much I want children. If you weren’t ready, why didn’t you just tell me? We could have waited.”  
-“Diana told me….”
-“Oh, you’re blaming this on Diana now? Well, I don’t even want to hear your lies and bullshit.”
Han började gå ifrån rummet, han gick mot dörren. Jag tog tag i hans arm och försökte få honom att stanna men han slet åt sig armen igen.
-”Michael, wait. Just listen. I’ll explain!” Bad jag.
-”Fuck you.” Var det sista han sa, sedan gick han därifrån. Ut ur huset och iväg till sin bil.
Jag hade nog aldrig sett honom så arg. Det hade blivit ett HÅL där han kastat burken.
Jag kände mig så dum, så fruktansvärt dålig. Varför hade jag svikit honom? Han hade rätt, jag visste hur mycket det betydde för honom. Jag kände hur tårarna kom.
Jag la mig ner på rygg på sängen, och märkte att det låg ett papper där jag la mitt huvud. Jag drog upp det och såg på det.

-”Sandra Olofsson and Michael Jackson, wedding at February 21st.”
Där stod all fakta om vårat bröllop, och det var fint dekorerat.
Cirka 500 sådana hade åkt ut till gäster över världen. Detta skulle bli ett problem.
Det här var trots allt väldigt snart. Allt var i princip klart, men vi kan ju inte precis gifta oss när vi har det såhär? Vad skulle hända nu, om Michael tänker ignorera mig så måste vi ju ställa in. Eller?
----------------------------------------------------------------------------------------------------
:O Kommentera. Tack för att du läste b.t.w.