denna veckan har jag haft över 70 olika läsare på bloggen O_O stunning alltså...
---------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 25
- you are overreacting like crazy! påstod Michael.
- oh yeah? but how would YOU feel if i said i still loved my ex-boyfriend in my sleep? frågade jag ilsket. Michael tänke ett tag.
- it would be ok! cause you were a sleep! jag litade inte på det han sa.
- but i still said it! sa jag.
- IN YOUR SLEEP! that's not you, that's your unconscius... svarade han.
- oh, so you're unconscius still loves her... well that makes me feel better! svarade jag och himlade med ögonen.
- i can't belive how jealous you are! I mean, ok, lets say i DID love her right now, do you really expect me to go back to her? I love you like no one can love another. Why would i go back to her? seriously, i haven't talked to her in like a year. why did you think i broke up with her in the first place, cause i DON'T LOVE HER! sa Michael.
Jag stod tyst ett tag, han hade rätt. Jag överreagerade, men även om han sov så sa han det. Och nu när jag fått reda på att det är hans förra flickvän, så kändes det inte precis jättebra. Jag borde börja lita på honom istället. För han verkade ju lita på mig.
- I'm sorry honey, i'm just jealous... sa jag och kramade om honom. Han kramade om mig hårt och kysste mig i pannan.
- it's okay baby, but there's no need to be. svarade han.
- from now on, i'm going to trust what you says, but don't you dare use me! sa jag och backa ifrån något steg. Michael log.
- I love you Sandra.
Vi hade varit en vecka i Encino nu, Mamma och pappa ringde varje dag och frågade om allt var bra. Pappa hade börjat lära sig lite Engelska nu.
Jag började faktiskt sakna dem, och frågade då och då om de inte kunde komma hit någon dag. Mamma sa att de försökte och försökte ta ledigt, och att nästa vecka kanske de kunde det. Jag hade iallafall fått bättre och bättre kontakt med Michaels familj, alla utom Latoya och Joseph.
Inte för att de var emot mig, men Latoya var lite sur efter vad som hänt, och Joseph var inte så accepterande eftersom han trodde jag skulle ta Michael ifrån honom. Och Michael var hans gyllene barn.
Jag vaknade mitt i natten, jag låg i Michaels säng, dagen innan hade jag faktiskt sovit på madrassen, men annars hände det aldrig. När jag låg vaken tänkte jag att jag borde köpa en pyjamas snart, eftersom jag fortfarande fick sova i Michaels tröja. Jag vände mig åt hållet Michael låg, men han var inte där! Det var helt tyst i rummet, jag reste på mig. Och tog på mig tröjan och underbyxor. Sedan smög jag runt i rummet för att se om det var tänt någonstans. Jag tänkte att han säkert var på toaletten, så jag bäddade ner mig igen. Men jag kunde inte sova, jag låg vaken i 10 minuter till, sedan reste jag på mig igen. Jag måste kolla om han är på toa, tänkte jag.
Jag öppnade försiktigt dörren ut i hallen. Allt var mörkt, och faktiskt lite kusligt. Tavlorna på väggarna såg större ut, och människorna på dem såg ut att flina. En spegel fick mig nästan att tappa balansen. Ja, jag var lite mörkrädd. Dörren till badrummet var öppen, ingen Michael syntes till. Jag smög ner för trappan, jag började bli orolig. Det var tänt i köket, så jag rusade dit. Men där syntes inte Michael heller. Hjärtat bankade hårt i bröstet på mig.
- Michael? viskade jag. Plötsligt, såg jag att ytterdörren var öppen! Mitt hjärta stannade nästan, han kan väl inte ha gått ut? Jag gick fram till dörren och gick ut i den. Där, på trappan, satt Michael. Jag stängde dörren bakom mig. Michael satt nedböjd med huvudet i knäet. Han hörde mig stänga dörren och stannade till. Han grät.
- Michael, what are you doing here? Sa jag chockerat, med darrande röst. Och satte mig bredvid honom. Jag strök honom över ryggen.
- don't look at me... viskade han svagt, och vände bort huvudet. Jag sträckte mig för att kyssa hans kind. Men han vred huvudet bara mer.
- what happened? frågade jag oroligt, jag höll om honom. Det var iskallt ute, och här satt jag i en tröja.
Michael, hade pyjamas på sig.
- c'mon, lets go inside, we'll get a cold. sa jag, sommarnätterna var inte så varma, iallafall inte inatt. Det regnade också.
Vi satt under några centimeters tak. Jag reste mig upp och gick upp, barfota på grusplanen. Jag ställde mig i regnet. Jag började huttra av det iskalla vattnet som rann ner för min halvnakna kropp.
- see, i'm freezing! sa jag och försökte få hans uppmärksamhet. Då vände han ansiktet mot mig. Jag andades in och kände hur mina ögon spärrade upp sig.
- It's.... Joseph... svarade Michael, och menade att det var han som orsakat detta. Michaels ögon var fyllda med tårar, han blödde ifrån munnen ögonbrynet och näsan.
Hans öga var svullet och började bli lila, samtidigt som hans läpp även svullnat en del. Jag kände hur det högg till i bröstet. Hur kan man göra så? Jag gick fram till honom och satte mig på huk framför honom. Han torkade bort lite blod från näsan och lät en tår rinna ner för kinden. Jag kollade på märkena. Detta var sjukt.
- do you... want to talk about it?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------------------------------
Kapitel 25
- you are overreacting like crazy! påstod Michael.
- oh yeah? but how would YOU feel if i said i still loved my ex-boyfriend in my sleep? frågade jag ilsket. Michael tänke ett tag.
- it would be ok! cause you were a sleep! jag litade inte på det han sa.
- but i still said it! sa jag.
- IN YOUR SLEEP! that's not you, that's your unconscius... svarade han.
- oh, so you're unconscius still loves her... well that makes me feel better! svarade jag och himlade med ögonen.
- i can't belive how jealous you are! I mean, ok, lets say i DID love her right now, do you really expect me to go back to her? I love you like no one can love another. Why would i go back to her? seriously, i haven't talked to her in like a year. why did you think i broke up with her in the first place, cause i DON'T LOVE HER! sa Michael.
Jag stod tyst ett tag, han hade rätt. Jag överreagerade, men även om han sov så sa han det. Och nu när jag fått reda på att det är hans förra flickvän, så kändes det inte precis jättebra. Jag borde börja lita på honom istället. För han verkade ju lita på mig.
- I'm sorry honey, i'm just jealous... sa jag och kramade om honom. Han kramade om mig hårt och kysste mig i pannan.
- it's okay baby, but there's no need to be. svarade han.
- from now on, i'm going to trust what you says, but don't you dare use me! sa jag och backa ifrån något steg. Michael log.
- I love you Sandra.
Vi hade varit en vecka i Encino nu, Mamma och pappa ringde varje dag och frågade om allt var bra. Pappa hade börjat lära sig lite Engelska nu.
Jag började faktiskt sakna dem, och frågade då och då om de inte kunde komma hit någon dag. Mamma sa att de försökte och försökte ta ledigt, och att nästa vecka kanske de kunde det. Jag hade iallafall fått bättre och bättre kontakt med Michaels familj, alla utom Latoya och Joseph.
Inte för att de var emot mig, men Latoya var lite sur efter vad som hänt, och Joseph var inte så accepterande eftersom han trodde jag skulle ta Michael ifrån honom. Och Michael var hans gyllene barn.
Jag vaknade mitt i natten, jag låg i Michaels säng, dagen innan hade jag faktiskt sovit på madrassen, men annars hände det aldrig. När jag låg vaken tänkte jag att jag borde köpa en pyjamas snart, eftersom jag fortfarande fick sova i Michaels tröja. Jag vände mig åt hållet Michael låg, men han var inte där! Det var helt tyst i rummet, jag reste på mig. Och tog på mig tröjan och underbyxor. Sedan smög jag runt i rummet för att se om det var tänt någonstans. Jag tänkte att han säkert var på toaletten, så jag bäddade ner mig igen. Men jag kunde inte sova, jag låg vaken i 10 minuter till, sedan reste jag på mig igen. Jag måste kolla om han är på toa, tänkte jag.
Jag öppnade försiktigt dörren ut i hallen. Allt var mörkt, och faktiskt lite kusligt. Tavlorna på väggarna såg större ut, och människorna på dem såg ut att flina. En spegel fick mig nästan att tappa balansen. Ja, jag var lite mörkrädd. Dörren till badrummet var öppen, ingen Michael syntes till. Jag smög ner för trappan, jag började bli orolig. Det var tänt i köket, så jag rusade dit. Men där syntes inte Michael heller. Hjärtat bankade hårt i bröstet på mig.
- Michael? viskade jag. Plötsligt, såg jag att ytterdörren var öppen! Mitt hjärta stannade nästan, han kan väl inte ha gått ut? Jag gick fram till dörren och gick ut i den. Där, på trappan, satt Michael. Jag stängde dörren bakom mig. Michael satt nedböjd med huvudet i knäet. Han hörde mig stänga dörren och stannade till. Han grät.
- Michael, what are you doing here? Sa jag chockerat, med darrande röst. Och satte mig bredvid honom. Jag strök honom över ryggen.
- don't look at me... viskade han svagt, och vände bort huvudet. Jag sträckte mig för att kyssa hans kind. Men han vred huvudet bara mer.
- what happened? frågade jag oroligt, jag höll om honom. Det var iskallt ute, och här satt jag i en tröja.
Michael, hade pyjamas på sig.
- c'mon, lets go inside, we'll get a cold. sa jag, sommarnätterna var inte så varma, iallafall inte inatt. Det regnade också.
Vi satt under några centimeters tak. Jag reste mig upp och gick upp, barfota på grusplanen. Jag ställde mig i regnet. Jag började huttra av det iskalla vattnet som rann ner för min halvnakna kropp.
- see, i'm freezing! sa jag och försökte få hans uppmärksamhet. Då vände han ansiktet mot mig. Jag andades in och kände hur mina ögon spärrade upp sig.
- It's.... Joseph... svarade Michael, och menade att det var han som orsakat detta. Michaels ögon var fyllda med tårar, han blödde ifrån munnen ögonbrynet och näsan.
Hans öga var svullet och började bli lila, samtidigt som hans läpp även svullnat en del. Jag kände hur det högg till i bröstet. Hur kan man göra så? Jag gick fram till honom och satte mig på huk framför honom. Han torkade bort lite blod från näsan och lät en tår rinna ner för kinden. Jag kollade på märkena. Detta var sjukt.
- do you... want to talk about it?
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------