The girl is mine (del 58)
Först och främst vill jag säga att jag har bytt design :D Om ni inte kan se den, så får ni trycka på tangenten: "F5". För då uppdateras sidan :D Kram på er! Hoppas ni gillar den.
------------------------
Kapitel 58
Diana hade gått för ett tag sedan. Michael och jag satt kvar i sofforna, Michael babblade på hur bra, snäll och perfekt Diana var samtidigt som jag var upptagen med att inte lyssna.
-”Diana is so great! She’s always so much fun and she’s actually the one who taught me about art!”
-“hmm.” Var allt jag svarade samtidigt som jag satt i mina tankebanor.
-”What’s wrong?” Sa Michael plötsligt med en orolig ton. Jag reagerade med att bara kolla på honom. Sedan log jag lite fånigt för att visa att jag mådde bra.
-”Nothing, there’s just something I need to tell you.” Sa jag.
-”Well, there’s actually something I need to tell you too.” Sa han. Tänk om han tänkt säga samma sak som jag tänkt att säga? Tänk om han också tänkt så som Diana tänkt, hon kanske pratat med honom enskilt också? Jag nickade och log. ”you go first” Sa jag, och menade att han skulle börja.
-”Well, I’ve been thinking about this child- thing. And I just had the perfect picture in my head. Imagine walking down the aisle together, and be able to tell everyone we love that we’re having a baby. Be able to tell them that you’re pregnant. And since it’s pretty hard to get pregnant I’ve heard, I was thinking we could start… tonight. But only if you want to. Because this is one of the things I’ve always dreamed about. I love you, and I want us to form our own family. Grow old together and stuff.” Sa han och log lite blygt och generat. Hur, skulle jag kunna berätta? Någonsin? Jag ville så gärna, men samtidigt tyngde det Diana hade sagt i bakhuvudet.
Jag ville göra Michael lycklig, men detta rörde min framtid också. Skulle jag vilja detta om någon månad? Han bad mig berätta vad jag velat berätta. Jag kunde inte berätta. Inte i det här läget.
-”I, uhm, was going to say the same thing.” Sa jag och hoppades att han inte skulle se igenom mig.
Han log stort och det glittrade till i hans ögon.
-”No way?” Sa han och jag nickade med ett leende.
-”Do you have any idea how much I love you?” Sa han sedan och kramade om mig.
Jag skulle nog aldrig kunna berätta…
Senare:
Efter att ha tagit en liten fin joggingtur runt Neverland med musik i öronen så kom jag tillbaka helt svettig. Jag hoppade in i duschen och konstaterade att Michael gått eftersom han inte svarade när jag ropade. När jag klivit ur duschen så virade jag en handuk runt mig och torkade ur mitt hår.
Jag la mina joggingkläder i tvättkorgen och gick sedan upp för trappan. När jag kom in i sovrummet så möttes jag av något ganska chockerande. Det låg rosblad över sängen och på nattduksbordet till vänster stod två vinglas. Och mitt på sängen satt Michael och läste. Han var förmodligen trött på att vänta och hade tagit fram en bok istället. Han kollade upp och märkte mig, och stängde fort igen boken och slängde den åt sidan.
Michael höll min hand, jag låg där och svettades och försökte få luft.
-”It’s just a darn baby. Just push the red bloody ball out!” Sa han och skakade irriterat på huvudet.
-”You’re so weak.” Suckade han och himlade med ögonen. Jag skrek och kände hur jag verkligen inte fick ett riktigt andetag. Skulle jag dö? Det slog lock för öronen och allt var bara så hemskt.
-”Okay, I’m going to film this, so you can watch it and see what you did wrong until next time!” Sa Michael och drog fram en videokamera. “No! DON’T!” Skrek jag och kände att jag var på väg att spy.
Just då informerade doktorerna att barnet var ute. Men det gjorde fortfarande lika ont.
-”You’re going to feel a small pain in 2 years. That kind of pain you’re feeling now.” Sa doktorn och log. Sedan höll han fram mitt barn. Ett blodigt, grönt och slemmigt barn utan ansikte på 40 kilo.
Michael flämtade till och log.
-”He’s perfect.” Sa han. Jag såg på barnet och kände så djup smärtan var. Det som en blixt som aldrig ville sluta slå mot mig. Jag skrek mot Michael att han inte alls var perfekt. Då slog Michael mig.
-”När jag blir vuxen ska jag bli transvestit.” Sa plötsligt den där blodiga ungen.
-”Nej” flämtade jag samtidigt som jag vaknade. Solen lös in igenom gardinerna. Jag såg på klockan som visade 06:00. Michael låg helt nerkavlad i täcket med vidöppen mun och stängda ögon. Hans hår var rusigt och jag kunde inte hjälpa att fnissa lite åt honom. Han var så söt. Plötsligt kurrade min mage till. Var jag hungrig? Eller var det faktiskt så att en liten transvestit slem- grön bebis låg där inne, redo att förstöra mitt liv? Jag klev upp ur sängen och drog snabbt och tyst på mig kläder. Sedan smög jag ut ur sovrummet, ner för trapporna, tog nyckeln och mitt bankkort. Sedan smög jag ut, och iväg över Neverlands bakgård för att sedan ta mig till min bil. Sedan körde jag iväg till stan, med solglasögon på och hoppades att ingen skulle känna igen mig. Väl framme, så parkerade jag och sprang in till apoteket. Jag gick fram till kassan utan kö och såg på en blond tjej som frågade vad jag önskade.
-”A box of birth control pills, please.”
-”Diana is so great! She’s always so much fun and she’s actually the one who taught me about art!”
-“hmm.” Var allt jag svarade samtidigt som jag satt i mina tankebanor.
-”What’s wrong?” Sa Michael plötsligt med en orolig ton. Jag reagerade med att bara kolla på honom. Sedan log jag lite fånigt för att visa att jag mådde bra.
-”Nothing, there’s just something I need to tell you.” Sa jag.
-”Well, there’s actually something I need to tell you too.” Sa han. Tänk om han tänkt säga samma sak som jag tänkt att säga? Tänk om han också tänkt så som Diana tänkt, hon kanske pratat med honom enskilt också? Jag nickade och log. ”you go first” Sa jag, och menade att han skulle börja.
-”Well, I’ve been thinking about this child- thing. And I just had the perfect picture in my head. Imagine walking down the aisle together, and be able to tell everyone we love that we’re having a baby. Be able to tell them that you’re pregnant. And since it’s pretty hard to get pregnant I’ve heard, I was thinking we could start… tonight. But only if you want to. Because this is one of the things I’ve always dreamed about. I love you, and I want us to form our own family. Grow old together and stuff.” Sa han och log lite blygt och generat. Hur, skulle jag kunna berätta? Någonsin? Jag ville så gärna, men samtidigt tyngde det Diana hade sagt i bakhuvudet.
Jag ville göra Michael lycklig, men detta rörde min framtid också. Skulle jag vilja detta om någon månad? Han bad mig berätta vad jag velat berätta. Jag kunde inte berätta. Inte i det här läget.
-”I, uhm, was going to say the same thing.” Sa jag och hoppades att han inte skulle se igenom mig.
Han log stort och det glittrade till i hans ögon.
-”No way?” Sa han och jag nickade med ett leende.
-”Do you have any idea how much I love you?” Sa han sedan och kramade om mig.
Jag skulle nog aldrig kunna berätta…
Senare:
Efter att ha tagit en liten fin joggingtur runt Neverland med musik i öronen så kom jag tillbaka helt svettig. Jag hoppade in i duschen och konstaterade att Michael gått eftersom han inte svarade när jag ropade. När jag klivit ur duschen så virade jag en handuk runt mig och torkade ur mitt hår.
Jag la mina joggingkläder i tvättkorgen och gick sedan upp för trappan. När jag kom in i sovrummet så möttes jag av något ganska chockerande. Det låg rosblad över sängen och på nattduksbordet till vänster stod två vinglas. Och mitt på sängen satt Michael och läste. Han var förmodligen trött på att vänta och hade tagit fram en bok istället. Han kollade upp och märkte mig, och stängde fort igen boken och slängde den åt sidan.
Michael höll min hand, jag låg där och svettades och försökte få luft.
-”It’s just a darn baby. Just push the red bloody ball out!” Sa han och skakade irriterat på huvudet.
-”You’re so weak.” Suckade han och himlade med ögonen. Jag skrek och kände hur jag verkligen inte fick ett riktigt andetag. Skulle jag dö? Det slog lock för öronen och allt var bara så hemskt.
-”Okay, I’m going to film this, so you can watch it and see what you did wrong until next time!” Sa Michael och drog fram en videokamera. “No! DON’T!” Skrek jag och kände att jag var på väg att spy.
Just då informerade doktorerna att barnet var ute. Men det gjorde fortfarande lika ont.
-”You’re going to feel a small pain in 2 years. That kind of pain you’re feeling now.” Sa doktorn och log. Sedan höll han fram mitt barn. Ett blodigt, grönt och slemmigt barn utan ansikte på 40 kilo.
Michael flämtade till och log.
-”He’s perfect.” Sa han. Jag såg på barnet och kände så djup smärtan var. Det som en blixt som aldrig ville sluta slå mot mig. Jag skrek mot Michael att han inte alls var perfekt. Då slog Michael mig.
-”När jag blir vuxen ska jag bli transvestit.” Sa plötsligt den där blodiga ungen.
-”Nej” flämtade jag samtidigt som jag vaknade. Solen lös in igenom gardinerna. Jag såg på klockan som visade 06:00. Michael låg helt nerkavlad i täcket med vidöppen mun och stängda ögon. Hans hår var rusigt och jag kunde inte hjälpa att fnissa lite åt honom. Han var så söt. Plötsligt kurrade min mage till. Var jag hungrig? Eller var det faktiskt så att en liten transvestit slem- grön bebis låg där inne, redo att förstöra mitt liv? Jag klev upp ur sängen och drog snabbt och tyst på mig kläder. Sedan smög jag ut ur sovrummet, ner för trapporna, tog nyckeln och mitt bankkort. Sedan smög jag ut, och iväg över Neverlands bakgård för att sedan ta mig till min bil. Sedan körde jag iväg till stan, med solglasögon på och hoppades att ingen skulle känna igen mig. Väl framme, så parkerade jag och sprang in till apoteket. Jag gick fram till kassan utan kö och såg på en blond tjej som frågade vad jag önskade.
-”A box of birth control pills, please.”
---------------------------------------------------
Daaah daah daaaaaaah....
Men, kommentera <3
Men, kommentera <3
Kommentarer
Postat av: Fanny K. Jackson <3
GAHAHAHAAHAH jag dooogg!!! Nee stackaren... en slemgrön transvestit une! D: Men hjääälp! Hon vill inte, och han vill, men TÄNK OM HON ÄR GRAVID NUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUU!!!!!!!!!!!! D: men jag håller fast vid att Diana bara ville strula till allt eller "Skydda" Michael för hon tror att Sandra inte är bra för honom eller något! ;D Men skriv och lägg ut mer! Det är skitbra!! :D <3
Trackback
