The girl is mine (del 20) yäääy!
nu kmr ett kapitel :D
-------------------------------------
Jag vaknade i samma sekund som det knackade på dörren. Det var Mira.
- Klockan börjar bli mycket, tänkte bara fråga om ni vill ha frukost? sa hon och knackade igen.
- Hur mycket ÄR klockan då? väste jag trött och gäspade. Michael sov, han vred på sig.
- snart 09:35... sa Mira. Jag vaknade plötsligt till, det var inte lång tid kvar.
Planet skulle gå 11, innan dess skulle jag säga hejdå till mamma och pappa, och vi hade inte ens packat klart ännu!
- Vi hinner inte äta frukost, vi kommer snart ut.. sa jag till Mira. Sedan drog jag fort på mig kläderna och började peta på Michael.
Han vaknade inte förrän jag knuffat honom ur sängen.
Vi hann i tid, precis i tid faktiskt! för mig kändes det spännande, jag hade bara flugit en gång förut. Och det var inrikes och när jag var 7år.
Så när planet började åka pirrade det till ordentligt. Såklart hade det spridit sig att Michael Jackson var i Sverige, så tusentals svenskar stod utanför planet med skyltar och skrek. Plötsligt slog det lock för öronen, och vi lyfte!
Jag svalde, svalde och svalde tills locken gick bort. Och såg mot Michael, han såg ut igenom fönstret. Jag kikade också ut.
- Are you scared? frågade han och vände huvudet mot mig.
- Not really. sa jag och kände mig någorlunda trygg. Vi satt tysta, planet åkte högre och högre upp.
Jag tog fram min bok, och läste ett tag, plötsligt kände jag hur Michael andades långsammare.
Efter ett tag kollade jag upp mot honom, han låg och sov mot planets högra sida (fönstret). Jag log stillsamt.
Solglasögonen hade åkt ner på nästippen och hans mun var vidöppen.
- would you like to order anything? frågade en dam som gick fram till mig med en vagn.
- no... everything is perfect, just the way it is... sa jag med det där leendet på läpparna. Damen gick iväg, och jag la undan min bok.
Sedan la jag armarna runt Michael och lutade huvudet mot hans axel. Jag stängde ögonen.
- ohh... i love you... mumlade Mike i sömnen. Jag tänkte på hur snabbt han somnat, eller om det bara var jag som läste bort tiden?
- i love you more... viskade jag till honom.
-... i love you tatum... mumlade han och log. Det skar som en blixt igenom min själ, tatum?!
Jag öppnade ögonen och satte mig upp. Vem i djurens namn är TATUM?! Han kunde väl inte mena... hans... förra flickvän tatum o' neal ?
Nej... nej så kunde det inte vara... det finns många Tatum i världen! Jag försökte inte tänka mer på det, utan la mig bara mot hans axel igen och somnade...
Jag sov i några timmar, när jag vaknade så märkte jag att Michael inte var där. Jag såg mig omkring, var är han? Jag reste mig upp och såg mig omkring. jag började bli väldigt orolig, vart var han?
jag knackade då på dörren till hytten där kaptenen och piloten befinner sig. Dörren öppnades, och där stod Michael.
- what are you doing here, i was really worried?! utbrast jag. Jag kände hur min Engelska knackade lite.
- Hey babe, i'm driving this plane! sa han, jag la märke till att han hade kaptenens hatt på sig, jag log.
- You better be kidding! fnissade jag.
- i am, but seriosly, come on and look at this view! han drog in mig i hytten och stängde dörren bakom oss. Han hade rätt, hela väggarna var ett stort fönster.
Det kändes som om vi stod mitt uppe bland molnen. piloten och kaptenen satt i varsin stol längst fram i hytten.
- guys, maybe you should make yourself ready, cause we will land in about 20 minutes... sa kaptenen och log mot oss.
- yeah, okay! sa Michael, han lyfte upp mig på sidan och sparkade upp dörren.
- Mike, you're crazy today... never mind by the way... you're always crazy! skrattade jag och tog kaptenens hatt som han hade på sig och placerade på mitt huvud.
- oh well you're also crazy, but in this case crazy means happy! Han släppte taget om mig över sätena, som var som en soffa.
jag hoade till och Michael började skratta, med ett leende satte han sig på huk bredvid soffan och tog min hand.
Jag låg ner och kollade mot honom.
- i can't belive we are there... viskade han.
- in encino? viskade jag tillbaka.
- no... well that too... but i meant.. in our realationship. I really see you in my future, You ARE my future...
- i am? you really mean that? viskade jag tillbaka.
- if i asked you too marry me, what would you answer?
Jag vaknade i samma sekund som det knackade på dörren. Det var Mira.
- Klockan börjar bli mycket, tänkte bara fråga om ni vill ha frukost? sa hon och knackade igen.
- Hur mycket ÄR klockan då? väste jag trött och gäspade. Michael sov, han vred på sig.
- snart 09:35... sa Mira. Jag vaknade plötsligt till, det var inte lång tid kvar.
Planet skulle gå 11, innan dess skulle jag säga hejdå till mamma och pappa, och vi hade inte ens packat klart ännu!
- Vi hinner inte äta frukost, vi kommer snart ut.. sa jag till Mira. Sedan drog jag fort på mig kläderna och började peta på Michael.
Han vaknade inte förrän jag knuffat honom ur sängen.
Vi hann i tid, precis i tid faktiskt! för mig kändes det spännande, jag hade bara flugit en gång förut. Och det var inrikes och när jag var 7år.
Så när planet började åka pirrade det till ordentligt. Såklart hade det spridit sig att Michael Jackson var i Sverige, så tusentals svenskar stod utanför planet med skyltar och skrek. Plötsligt slog det lock för öronen, och vi lyfte!
Jag svalde, svalde och svalde tills locken gick bort. Och såg mot Michael, han såg ut igenom fönstret. Jag kikade också ut.
- Are you scared? frågade han och vände huvudet mot mig.
- Not really. sa jag och kände mig någorlunda trygg. Vi satt tysta, planet åkte högre och högre upp.
Jag tog fram min bok, och läste ett tag, plötsligt kände jag hur Michael andades långsammare.
Efter ett tag kollade jag upp mot honom, han låg och sov mot planets högra sida (fönstret). Jag log stillsamt.
Solglasögonen hade åkt ner på nästippen och hans mun var vidöppen.
- would you like to order anything? frågade en dam som gick fram till mig med en vagn.
- no... everything is perfect, just the way it is... sa jag med det där leendet på läpparna. Damen gick iväg, och jag la undan min bok.
Sedan la jag armarna runt Michael och lutade huvudet mot hans axel. Jag stängde ögonen.
- ohh... i love you... mumlade Mike i sömnen. Jag tänkte på hur snabbt han somnat, eller om det bara var jag som läste bort tiden?
- i love you more... viskade jag till honom.
-... i love you tatum... mumlade han och log. Det skar som en blixt igenom min själ, tatum?!
Jag öppnade ögonen och satte mig upp. Vem i djurens namn är TATUM?! Han kunde väl inte mena... hans... förra flickvän tatum o' neal ?
Nej... nej så kunde det inte vara... det finns många Tatum i världen! Jag försökte inte tänka mer på det, utan la mig bara mot hans axel igen och somnade...
Jag sov i några timmar, när jag vaknade så märkte jag att Michael inte var där. Jag såg mig omkring, var är han? Jag reste mig upp och såg mig omkring. jag började bli väldigt orolig, vart var han?
jag knackade då på dörren till hytten där kaptenen och piloten befinner sig. Dörren öppnades, och där stod Michael.
- what are you doing here, i was really worried?! utbrast jag. Jag kände hur min Engelska knackade lite.
- Hey babe, i'm driving this plane! sa han, jag la märke till att han hade kaptenens hatt på sig, jag log.
- You better be kidding! fnissade jag.
- i am, but seriosly, come on and look at this view! han drog in mig i hytten och stängde dörren bakom oss. Han hade rätt, hela väggarna var ett stort fönster.
Det kändes som om vi stod mitt uppe bland molnen. piloten och kaptenen satt i varsin stol längst fram i hytten.
- guys, maybe you should make yourself ready, cause we will land in about 20 minutes... sa kaptenen och log mot oss.
- yeah, okay! sa Michael, han lyfte upp mig på sidan och sparkade upp dörren.
- Mike, you're crazy today... never mind by the way... you're always crazy! skrattade jag och tog kaptenens hatt som han hade på sig och placerade på mitt huvud.
- oh well you're also crazy, but in this case crazy means happy! Han släppte taget om mig över sätena, som var som en soffa.
jag hoade till och Michael började skratta, med ett leende satte han sig på huk bredvid soffan och tog min hand.
Jag låg ner och kollade mot honom.
- i can't belive we are there... viskade han.
- in encino? viskade jag tillbaka.
- no... well that too... but i meant.. in our realationship. I really see you in my future, You ARE my future...
- i am? you really mean that? viskade jag tillbaka.
- if i asked you too marry me, what would you answer?
------------------------------------------------------------------
:O :O :O :O :O
nemen, kommentera om ni vill ha mer <33
Kommentarer
Postat av: Emelie co
Braaa! Mera ;)
Postat av: Linn & minna
Postat av: Linn & minna
Kolla gärna in på vår blogg,kram.
http://xoox.bloggplatsen.se/
Jätefin text! (:
Postat av: Elvira MikeGasm
ohhh la love (like allllllllllllways) underbart!! men hon måste ju fråga om tatum! gah så spännande!!:DD
Postat av: .Jordgubben. (gsm)
Du har format en väldigt lik bild av honom. Vill säga, du har tolkat honom ganska så exakt och beskriver honom väldigt likt som den han var! :)
Dessutom är storyn väldigt bra, av det jag läst hittills, fortsätt!.
Trackback
