The Girl is mine

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 10.

Vi vaknade nästa dag av att dörren smälldes upp, och in kom pappa. Helt utrustad med fiskespön.

-WE ARE GOING TO FISKA!! Kom nu your tvaggmurts!

- Alltså pappa, varken folk som snackar Engelska, Svenska ELLER indiska förstår dig, snälla... vad betyder tvaggmurts??

- Det betyder faktiskt turturduvor om du inte visste det, COME NU! ropade han.

- He's kind of scary, we better do what he says... sa Michael förskräckt och satte sig yrvaket upp. Jag skrattade och vi gick och klädde på oss.

Vi kunde fiska ett litet tag, men sen skulle vi göra något som jag och Michael ville. Och då fick inte pappa följa med.

När vi var klara och packat med mackor, maskar och fiskespön och sånt tog pappa på sig sin töntiga fiskarhatt och vi åkte bil till havet där våran rostiga lilla motorbåt låg.

- Uhm, nice boat. sa Michael högt, han försökte låta trevlig.

- Yes, it är en nice båt! sa pappa och hoppade i den, Michael hoppade i efter och hjälpte sedan mig ner i den. Pappa drog igång den gamla motorn och körde ut på havet.

Han körde med en rasande fart, och väldigt långt ut. En fiskmås snodde hans fiskarmössa.

Plötsligt tvärstannade han så att vi nästan for ur båten.

- Here blir good! sa han och började sätta en mask på ett fiskespö. Jag och Michael sitter längst fram i båten med varsina fiskespön. Vi kollar varandra i ögonen, och Michael biter sig i läppen. Jag kan inte låta bli att le.

- I love your smile.... säger han.

- Thank you, det är what min wife fell för! säger då pappa och ler sitt äckliga lilla gubb-leende. Jag suckar tungt.

Det börjar rycka i mitt fiskespö, jag drar in linan.

- I think i got something! säger jag och drar hårdare. Michael började hjälpa mig.

- Jag har också napp! HJÄLP MIG! skriker pappa, men vi låtsas inte höra. I samma stund som vi får upp en aborre for pappa ur båten och efter fisken.

- SLÄPP SPÖET PAPPA! skriker jag efter honom.

- aldrig, en fiskare sjunker alltid med sitt spö!!

- Jaja, Hejdå! säger jag och sätter mig vid motorn, vi börjar köra lite sakta. Då kommer pappa simmandes.

- Okej då, jag fick släppa! säger han och hoppar upp i båten. Den välter nästan när han kliver på.

Vi åker tillbaka, och jag och Michael sätter oss på stranden till havet, vi tog med badkläder i smyg.

Det är ganska folktomt på stranden, för klockan är bara 8 på en söndag. Pappa åker tillbaka, och jag och Michael ligger och glor på varandra på stranden.

- I'm sorry, about it.

- You dont have to apoligize girl, he's funny.

- Hey, you just said girl, no goats!!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi vaknade nästa dag av att dörren smälldes upp, och in kom pappa. Helt utrustad med fiskespön.

-WE ARE GOING TO FISKA!! Kom nu your tvaggmurts!

- Alltså pappa, varken folk som snackar Engelska, Svenska ELLER indiska förstår dig, snälla... vad betyder tvaggmurts??

- Det betyder faktiskt turturduvor om du inte visste det, COME NU! ropade han.

- He's kind of scary, we better do what he says... sa Michael förskräckt och satte sig yrvaket upp. Jag skrattade och vi gick och klädde på oss.

Vi kunde fiska ett litet tag, men sen skulle vi göra något som jag och Michael ville. Och då fick inte pappa följa med.

När vi var klara och packat med mackor, maskar och fiskespön och sånt tog pappa på sig sin töntiga fiskarhatt och vi åkte bil till havet där våran rostiga lilla motorbåt låg.

- Uhm, nice boat. sa Michael högt, han försökte låta trevlig.

- Yes, it är en nice båt! sa pappa och hoppade i den, Michael hoppade i efter och hjälpte sedan mig ner i den. Pappa drog igång den gamla motorn och körde ut på havet.

Han körde med en rasande fart, och väldigt långt ut. En fiskmås snodde hans fiskarmössa.

Plötsligt tvärstannade han så att vi nästan for ur båten.

- Here blir good! sa han och började sätta en mask på ett fiskespö. Jag och Michael sitter längst fram i båten med varsina fiskespön. Vi kollar varandra i ögonen, och Michael biter sig i läppen. Jag kan inte låta bli att le.

- I love your smile.... säger han.

- Thank you, det är what min wife fell för! säger då pappa och ler sitt äckliga lilla gubb-leende. Jag suckar tungt.

Det börjar rycka i mitt fiskespö, jag drar in linan.

- I think i got something! säger jag och drar hårdare. Michael började hjälpa mig.

- Jag har också napp! HJÄLP MIG! skriker pappa, men vi låtsas inte höra. I samma stund som vi får upp en aborre for pappa ur båten och efter fisken.

- SLÄPP SPÖET PAPPA! skriker jag efter honom.

- aldrig, en fiskare sjunker alltid med sitt spö!!

- Jaja, Hejdå! säger jag och sätter mig vid motorn, vi börjar köra lite sakta. Då kommer pappa simmandes.

- Okej då, jag fick släppa! säger han och hoppar upp i båten. Den välter nästan när han kliver på.

Vi åker tillbaka, och jag och Michael sätter oss på stranden till havet, vi tog med badkläder i smyg.

Det är ganska folktomt på stranden, för klockan är bara 8 på en söndag. Pappa åker tillbaka, och jag och Michael ligger och glor på varandra på stranden.

- I'm sorry, about it.

- You dont have to apoligize girl, he's funny.

- Hey, you just said girl, no goats!!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 9.

Det hade gått 2 och en halv vecka, och idag skulle Michael komma. Hans turné var slut, och han hade varit hemma i encino och hämtat saker. Nu skulle han bo här ett tag.

Varje dag hade vi talat över telefon, vi hade bestämt att vi var ihop. Men vi skulle inte berätta det öppet. Utom för närmaste vänner, typ som Mira.

Jag bar en ny klänning, eller tunika. Och ett hårband och en kofta. Jag tänkte på det där med ålderskillnad, 5år. Men det är väl inte mycket? Bara 5 små år, när han var 10 var jag 5, han var 5 när jag föddes. När jag är 70 är han 75.

Jag hade lurat iväg mamma och pappa på en bio, de fick gratisbiljetter, då blev de lyckliga. De ville träffa Michael, men jag sa att han skulle komma imorgon.

Det var bara jag hemma, och nu plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade, och in kom mamma.

- Jag glömde biobiljetterna vetu. sa hon. Höhöhöhö skrattade pappa i bakgrunden. Jag skakade på huvudet, och sedan såg jag på när de åkte iväg med bilen. Jag stängde dörren och satte mig i köket för att vänta på Michael. Efter 10 minuter tog jag fram min bok, och läste 5 rader. Sedan plingade det på dörren. Ett pirr bildades i min mage, jag var nervös. Tänk om han skulle se mig, och ha tänkt på mig som mycket finare, och vänder i dörren och säger eusch!

Jag öppnade dörren. Och log mot Michael som stod med fullt av väskor runt sig.

- Welcome!! ropade jag och kastade armarna runt honom.

- Hi Sandra, thank you! wow, You look more beautiful then i could remember you as! sa han och log så att hans tänder riktigt glänste.

Jag hjälpte honom in med väskorna och bäddade upp extra sängen. Sen satte vi oss till bords och började samtala samtidigt som vi åt kräftor, risotto och panacotta. Vi drack vitt vin till.

- I usually never drink, but this is a special moment! I want to toast, for us!

- It's the same here, with the drinking. Vi höjde våra glas och slog de mot varandra. Det klirrade till och sedan drack vi lite. Sedan åt vi.

- Now the tour is ended, how does it feel? sa jag.

- Well, it feels good. But it's not really ended. I got some concert in december too. sa han och log mot mig.

- oh, i see! But right now it feels good?

- It feels great goat- girl!! sa han och skrattade.

- I've told you NOT to call me goat-girl!! Why do you even call me that? Do i look like a goat? sa jag och lekte irriterad.

- It's fun to call you goat-girl. yeah, you look EXACLY like a goat, you know. A old grey goat with beard and mad eyes and who's chewing on a cow....

- You dingo, goats don't eat cows??!

- They dont? why not?

- I think you know the answer of that question. sa jag och skakade på huvudet. Michael började duka av.

- If goats don't eat cows, what do they eat? frågade han och ställde sig mig diskbänken.

- They eat YOU!! sa jag och kastade mig på honom, jag kittlade honom. Han skrattade hysteriskt och vi sprang runt i hela huset. I soffor, sängar, på bord. Han snubblade i hallen på en matta, och jag föll över honom. Andfådda låg vi och kollade varandra i ögonen. Jag kysste honom mjukt, han bet mig retsamt i underläppen, jag fnissade till. Plötsligt låstes dörren upp och inspringande kom mamma och pappa med skyltar och kepsar.

- BÄSTA FILMEN NÅÅÅGONSIN! sjöng pappa. Mamma stannade och stirrade på oss, vi reste oss fort.

- Hallo Michael! No butt ungar, not in HALLEN hallå! sa han när han såg oss. Jag suckade, och drog med mig Michael in på mitt rum.

- Can you handle that you are living with them, when you are staying here? frågade jag och låste dörren.

- Of course i can, they really are funny!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Det hade gått 2 och en halv vecka, och idag skulle Michael komma. Hans turné var slut, och han hade varit hemma i encino och hämtat saker. Nu skulle han bo här ett tag.

Varje dag hade vi talat över telefon, vi hade bestämt att vi var ihop. Men vi skulle inte berätta det öppet. Utom för närmaste vänner, typ som Mira.

Jag bar en ny klänning, eller tunika. Och ett hårband och en kofta. Jag tänkte på det där med ålderskillnad, 5år. Men det är väl inte mycket? Bara 5 små år, när han var 10 var jag 5, han var 5 när jag föddes. När jag är 70 är han 75.

Jag hade lurat iväg mamma och pappa på en bio, de fick gratisbiljetter, då blev de lyckliga. De ville träffa Michael, men jag sa att han skulle komma imorgon.

Det var bara jag hemma, och nu plingade det på dörren. Jag sprang och öppnade, och in kom mamma.

- Jag glömde biobiljetterna vetu. sa hon. Höhöhöhö skrattade pappa i bakgrunden. Jag skakade på huvudet, och sedan såg jag på när de åkte iväg med bilen. Jag stängde dörren och satte mig i köket för att vänta på Michael. Efter 10 minuter tog jag fram min bok, och läste 5 rader. Sedan plingade det på dörren. Ett pirr bildades i min mage, jag var nervös. Tänk om han skulle se mig, och ha tänkt på mig som mycket finare, och vänder i dörren och säger eusch!

Jag öppnade dörren. Och log mot Michael som stod med fullt av väskor runt sig.

- Welcome!! ropade jag och kastade armarna runt honom.

- Hi Sandra, thank you! wow, You look more beautiful then i could remember you as! sa han och log så att hans tänder riktigt glänste.

Jag hjälpte honom in med väskorna och bäddade upp extra sängen. Sen satte vi oss till bords och började samtala samtidigt som vi åt kräftor, risotto och panacotta. Vi drack vitt vin till.

- I usually never drink, but this is a special moment! I want to toast, for us!

- It's the same here, with the drinking. Vi höjde våra glas och slog de mot varandra. Det klirrade till och sedan drack vi lite. Sedan åt vi.

- Now the tour is ended, how does it feel? sa jag.

- Well, it feels good. But it's not really ended. I got some concert in december too. sa han och log mot mig.

- oh, i see! But right now it feels good?

- It feels great goat- girl!! sa han och skrattade.

- I've told you NOT to call me goat-girl!! Why do you even call me that? Do i look like a goat? sa jag och lekte irriterad.

- It's fun to call you goat-girl. yeah, you look EXACLY like a goat, you know. A old grey goat with beard and mad eyes and who's chewing on a cow....

- You dingo, goats don't eat cows??!

- They dont? why not?

- I think you know the answer of that question. sa jag och skakade på huvudet. Michael började duka av.

- If goats don't eat cows, what do they eat? frågade han och ställde sig mig diskbänken.

- They eat YOU!! sa jag och kastade mig på honom, jag kittlade honom. Han skrattade hysteriskt och vi sprang runt i hela huset. I soffor, sängar, på bord. Han snubblade i hallen på en matta, och jag föll över honom. Andfådda låg vi och kollade varandra i ögonen. Jag kysste honom mjukt, han bet mig retsamt i underläppen, jag fnissade till. Plötsligt låstes dörren upp och inspringande kom mamma och pappa med skyltar och kepsar.

- BÄSTA FILMEN NÅÅÅGONSIN! sjöng pappa. Mamma stannade och stirrade på oss, vi reste oss fort.

- Hallo Michael! No butt ungar, not in HALLEN hallå! sa han när han såg oss. Jag suckade, och drog med mig Michael in på mitt rum.

- Can you handle that you are living with them, when you are staying here? frågade jag och låste dörren.

- Of course i can, they really are funny!

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 7.

Efter att skoldagen var slut hämtade jag mina saker i mitt skåp och gick med Mira hem.

- Jag har fått ett talmeddelande! sa jag. Vi satte oss i bussen och jag tryckte på spela upp.

När jag lyssnade på det fick jag en tår i ögat, och jag log för mig själv. Mitt hjärta bultade, åh! Jag vill träffa honom.

- It was him! utbrast jag och kramade om Mira.

- Hallå, svenska tack? sa hon förvånat.

- Det var han, Michael! Jag ska ringa honom! sa jag och skrattade för mig själv.

- Åh!! GÖR DET!! ropade Mira så högt att alla stirrade på oss. Efter en liten stund så hade de slutat kolla.

Jag slog in hans nummer, och klickade på grön lur. Mira försökte lägga örat mot luren men jag knuffade iväg henne. Vi gick av bussen samtidigt som jag

hörde tonerna. Plötsligt hördes ett "hi", men det var inte Michael.

- Who is this? frågade jag.

- It's Marlon, but it's Michael's phone. Who are you?

- Oh, hi Marlon! Can i speak to Michael? I'm his friend Sandra....

- I've heard about you!! Hold on!! sa Marlon. Berättar Michael om mig för folk? Det värmde till i kinderna. Och jag log stort.

- Vad säger han? viskade Mira, jag knuffade till henne ännu en gång. Och hörde hur Michael kom till telefonen.

- You got my message, hi goat-girl!

- Please stop call me goat-girl skrattade jag. Do you tell people about me?

- Ok, i'll stop. Yeah, why shouldn't i? I'm proud of you.

Jag log ännu större. Hur kan han vara stolt över mig??

- I miss you!! Already, it's crazy. It feels like we where togheter for like, years! And now you've been gone for years! sa jag.

- I miss you too, oh god... i want to end this tour right away, so i can be with you! sa han, det värmde i mig.

- When are your tour going to end? frågade jag.

- In two weaks, but i can ask them for a break. sa han.

- Yay, please! sa jag och började skutta runt.

- And maybe when my tour has ended, and you have ended school you can follow me to encino?

- I would love to! sa jag, och började tänka på att jag skulle ta studenten i år.

- I have to go know, i'm in the middle of a concert actually!

- Oh, i'm sorry! Bye. Good luck, see ya! sa jag. Vi sa hejdå och la på. Jag och Mira gick in till hennes hus. Det låg nästan i skogen.

Mira är en skogsmulle.

- Så, nu får du berätta, hade ni... du vet? frågade hon och satte sig på sin säng.

- Va? NEJ! Hallå vi känner inte varandra SÅ väl, vi kysste varandra and that's it!

- Okej då. Nu spelar vi monopol! sa Mira.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Efter att skoldagen var slut hämtade jag mina saker i mitt skåp och gick med Mira hem.

- Jag har fått ett talmeddelande! sa jag. Vi satte oss i bussen och jag tryckte på spela upp.

När jag lyssnade på det fick jag en tår i ögat, och jag log för mig själv. Mitt hjärta bultade, åh! Jag vill träffa honom.

- It was him! utbrast jag och kramade om Mira.

- Hallå, svenska tack? sa hon förvånat.

- Det var han, Michael! Jag ska ringa honom! sa jag och skrattade för mig själv.

- Åh!! GÖR DET!! ropade Mira så högt att alla stirrade på oss. Efter en liten stund så hade de slutat kolla.

Jag slog in hans nummer, och klickade på grön lur. Mira försökte lägga örat mot luren men jag knuffade iväg henne. Vi gick av bussen samtidigt som jag

hörde tonerna. Plötsligt hördes ett "hi", men det var inte Michael.

- Who is this? frågade jag.

- It's Marlon, but it's Michael's phone. Who are you?

- Oh, hi Marlon! Can i speak to Michael? I'm his friend Sandra....

- I've heard about you!! Hold on!! sa Marlon. Berättar Michael om mig för folk? Det värmde till i kinderna. Och jag log stort.

- Vad säger han? viskade Mira, jag knuffade till henne ännu en gång. Och hörde hur Michael kom till telefonen.

- You got my message, hi goat-girl!

- Please stop call me goat-girl skrattade jag. Do you tell people about me?

- Ok, i'll stop. Yeah, why shouldn't i? I'm proud of you.

Jag log ännu större. Hur kan han vara stolt över mig??

- I miss you!! Already, it's crazy. It feels like we where togheter for like, years! And now you've been gone for years! sa jag.

- I miss you too, oh god... i want to end this tour right away, so i can be with you! sa han, det värmde i mig.

- When are your tour going to end? frågade jag.

- In two weaks, but i can ask them for a break. sa han.

- Yay, please! sa jag och började skutta runt.

- And maybe when my tour has ended, and you have ended school you can follow me to encino?

- I would love to! sa jag, och började tänka på att jag skulle ta studenten i år.

- I have to go know, i'm in the middle of a concert actually!

- Oh, i'm sorry! Bye. Good luck, see ya! sa jag. Vi sa hejdå och la på. Jag och Mira gick in till hennes hus. Det låg nästan i skogen.

Mira är en skogsmulle.

- Så, nu får du berätta, hade ni... du vet? frågade hon och satte sig på sin säng.

- Va? NEJ! Hallå vi känner inte varandra SÅ väl, vi kysste varandra and that's it!

- Okej då. Nu spelar vi monopol! sa Mira.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 6.

- Välkommen tillbaka Sandra. sa min lärare när jag satte mig i bänken. Det blev bänken längst mot fönstret igen, och vi hade kemi.

Mira kollade på mig, hon satt bredvid mig. Jag tänkte på Michael, de senaste timmarna hade vi gått ut på en resturang och ätit. Vi hade berättat om oss själva, och jag hade fått reda på hela grejen med hans barndom. Jag hade följt honom till skolan där de hämtade honom, och vinkat farväl. Och han hade gett mig hans nummer och jag hade gett han mitt. Denna dagen regnade det, det var för att Michael inte var här. Jag fick en liten lapp i skallen, och tog upp den från golvet.

"Berätta ALLT" stod det på den, och det var från Mira.

- Sandra, kan du berätta vad du tänker på när du hör ordet "kemi"? sa läraren.

- Öhm, blått och rött som blandas och poff du vet... sa jag och log lite åt mig själv. Några skrattade.

Läraren muttrade argt.

- Kan någon annan berätta? sa han, och plötsligt kom svaret till mig.

- När jag tänker på ordet "kemi" tänker jag på kemi i mellan människor. En attraktion mellan två som hör ihop. En slags kemi i mellan dem. sa jag och ställde mig upp. Sedan satte jag mig igen och kollade ner i bänken.

- Ja. så kan man se det... bravo! Men nu menar vi kemikalisk kemi... sa han.

- Ja ja, men då tänker jag på Poff! sa jag tyst och ritade lite på bänklocket.

När det blev rast så satt jag och Mira på vanliga platsen, bänken.

- Vad heter han? kysste han dig? varför åkte han? gjorde ni slut? BERÄTTA ALLT!! sa hon och log spänt.

- Okej, jag ska berätta. Men du kommer aldrig tro mig!! Sedan berättade jag, inte i fullaste detalj. Men så hon fick veta.

Hon satt bara och gapade i slutet.

- Så... du... kysste Michael Jackson?? sa hon, jag nickade.

- GRATTIS!! Men vänta lite här, han är ju 5 år äldre än dig! sa hon.

- Det spelar väl ingen roll! Min dröm har gått i uppfyllelse. sa jag och hon skakade på huvudet.

- Åh, jag önskar jag hade det så! Förlåt att jag kallade honom freak, men jag visste inte... sa hon.

- Det är lugnt! sa jag.

Samtidigt

Michael stod och tvivlade, skulle han ringa? Var det för tidigt?? Det har ju bara gått en dag, och vad skulle han säga? Han hade slagit in numret, och satt och tvekade.

Han tryckte på grön lur. Och hörde signalerna gå fram samtidigt som han svettades. "Tänk om hon glömt mig?" Tänkte han.

- "Hej, du har kommit till Sandra Olofssons mobil, jag kan inte svara just nu. tala in ett meddelande efter pipet." hördes en röst. Michael förstod inte vad jag sa, men han var överlycklig över att höra min röst. Han spelade in ett meddelande.

- Hi Sandra, or goat-girl. I just wanted to tell you, i already miss you. I will never forget you. Call me when you hear this. I really would like to see you. Bye, oh this is Michael by the way! Uhm, Michael Jackson! sa han. Sedan hördes pipet igen. Och han la på.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Välkommen tillbaka Sandra. sa min lärare när jag satte mig i bänken. Det blev bänken längst mot fönstret igen, och vi hade kemi.

Mira kollade på mig, hon satt bredvid mig. Jag tänkte på Michael, de senaste timmarna hade vi gått ut på en resturang och ätit. Vi hade berättat om oss själva, och jag hade fått reda på hela grejen med hans barndom. Jag hade följt honom till skolan där de hämtade honom, och vinkat farväl. Och han hade gett mig hans nummer och jag hade gett han mitt. Denna dagen regnade det, det var för att Michael inte var här. Jag fick en liten lapp i skallen, och tog upp den från golvet.

"Berätta ALLT" stod det på den, och det var från Mira.

- Sandra, kan du berätta vad du tänker på när du hör ordet "kemi"? sa läraren.

- Öhm, blått och rött som blandas och poff du vet... sa jag och log lite åt mig själv. Några skrattade.

Läraren muttrade argt.

- Kan någon annan berätta? sa han, och plötsligt kom svaret till mig.

- När jag tänker på ordet "kemi" tänker jag på kemi i mellan människor. En attraktion mellan två som hör ihop. En slags kemi i mellan dem. sa jag och ställde mig upp. Sedan satte jag mig igen och kollade ner i bänken.

- Ja. så kan man se det... bravo! Men nu menar vi kemikalisk kemi... sa han.

- Ja ja, men då tänker jag på Poff! sa jag tyst och ritade lite på bänklocket.

När det blev rast så satt jag och Mira på vanliga platsen, bänken.

- Vad heter han? kysste han dig? varför åkte han? gjorde ni slut? BERÄTTA ALLT!! sa hon och log spänt.

- Okej, jag ska berätta. Men du kommer aldrig tro mig!! Sedan berättade jag, inte i fullaste detalj. Men så hon fick veta.

Hon satt bara och gapade i slutet.

- Så... du... kysste Michael Jackson?? sa hon, jag nickade.

- GRATTIS!! Men vänta lite här, han är ju 5 år äldre än dig! sa hon.

- Det spelar väl ingen roll! Min dröm har gått i uppfyllelse. sa jag och hon skakade på huvudet.

- Åh, jag önskar jag hade det så! Förlåt att jag kallade honom freak, men jag visste inte... sa hon.

- Det är lugnt! sa jag.

Michael stod och tvivlade, skulle han ringa? Var det för tidigt?? Det har ju bara gått en dag, och vad skulle han säga? Han hade slagit in numret, och satt och tvekade.

Han tryckte på grön lur. Och hörde signalerna gå fram samtidigt som han svettades. "Tänk om hon glömt mig?" Tänkte han.

- "Hej, du har kommit till Sandra Olofssons mobil, jag kan inte svara just nu. tala in ett meddelande efter pipet." hördes en röst. Michael förstod inte vad jag sa, men han var överlycklig över att höra min röst. Han spelade in ett meddelande.

- Hi Sandra, or goat-girl. I just wanted to tell you, i already miss you. I will never forget you. Call me when you hear this. I really would like to see you. Bye, oh this is Michael by the way! Uhm, Michael Jackson! sa han. Sedan hördes pipet igen. Och han la på.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Det är frukost!! hörde jag pappa säga när han öppnade dörren till mitt sovrum. Jag vaknade med ett ryck och satte mig upp.

Jag hade drömt en underbar dröm, jag hade suttit i Michael's knä och han hade sjungit för mig. Sedan hade han kysst mig på kinden och lekt med min hand.

Jag log för mig själv, och bet mig i underläppen när jag tänkte på det. Pappa försvann ur dörröppningen och jag kollade mig runt om i rummet.

Michael var inte här, i panik flög jag upp ur sängen och rusade in i köket. Han får inte ha åkt! Inte än, Inte NU! Han måste ju säga hejdå först!

- Where's Michael, eller jag menar Var är Michael?? frågade jag panikslaget min mamma.

- Han duschar. Ta det lugnt och sätt dig ner. Du får duscha efter frukosten. Sa hon och log mot mig, hon serverade äggröra och rostat bröd.

Pappa satt i bara kalsonger och läste tidningen i köket. Och mamma gick runt i morgonrock.

- Pappa SNÄLLA ta på dig något mer? bad jag, och han kollade förvånat på mig.

- Bara för att kungen av pop bor i mitt hus behöver väl inte jag anpassa mig genom att ta på mig klä... okej jag går och tar på mig något. Sa han och gick iväg.

Michael kom in i köket, med kläder på och nyduschad.

- Michael, you are eating breakfast with us, right? sa mamma. Hon var faktiskt ganska bra på Engelska, till skillnad från pappa som för övrigt kom tillbaka med morgonrock.

- Yeah, if it's ok? sa han och log brett.

- Hugg in son! sa pappa och slog Michael i ryggen. Vi satte oss ner och började äta. Mamma och pappa talade livligt med varandra och jag och Michael satt och höll ögonkontakt. Vi log mot varandra samtidigt som vi åt. Jag kände hur kinderna hettade till och jag blev varm i ansiktet. Jag kollade ner i golvet och försökte få bort leendet som gick i mellan mina öron.

- So Michael, how long are you staying here? frågade mamma.

- I'm leaving today, at 2 o' clock they'll pick me up. sa han, och jag kände hur leendet faktiskt försvann. En klump bildades i halsen, han skulle snart åka.

Han skulle säkert glömma bort mig, och vi skulle nog inte ses igen efter detta.

Michael kollade på mig, och jag kände hur jag fick tårar i ögonen. Jag blinkade bort dem.

Jag åt upp, och Michael var också snart klar. Jag reste mig och dukade av, sedan gick vi från bordet. Jag gick in i sovrummet för att hämta kläder att byta om till.

- What's wrong goat-girl? sa han och såg ledsen ut.

- Oh, it's nothing... just... you are leaving! sa jag och det kändes som jag skulle gråta. Det kändes inte rätt.

- Oh. you know i have to keep on with my tour. But i'll remember you and i'll call you all the time! And we will meet again! sa han och vi satte oss på extrasängen.

- Yeah right. You are superstar Michael Jackson, you will forget me. I bet you can't even remember my name any more. I'm just goat-girl.

- No, you're Sandra olofsson, you're 19 and today you are not in school because you want to be with me. Almost as much as i want to be with you. sa han och log mot mig. Han kom ihåg mitt namn! Och jag har bara sagt det en gång, andra människor hade frågat om det igen.

- I don't got any friends that doesn't work with me. You're the only one. I trust you, i knew it from the start. I trust you, and we've only known each other in like one day. sa han och kollade mig djupt in i ögonen.

- I trust you too, i really do. sa jag. Sedan drunknade vi i varandras ögon. Han böjde sig fram mot mig och kysste mig ömt. Hans ögon glittrade till.

Vi kysstes en gång till, han bet tag i min underläpp och jag lät min tunga nudda hans. Sedan kramade jag om honom och la mitt huvud på hans axel.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 4.

- Hej Mira, förlåt att jag inte var hemma när du kom hit. sa jag i telefonen.

- Hej, vart var du? sa Mira.

- Öhm, jag hittade en kompis på väg hem, så vi gick till stranden! sa jag, och ville inte avslöja att det var den hon kallat "freak" eller att det var Michael Jackson.

- OMG det var en kille, eller hur? sa hon.

- Ja... hur visste du?

- Man hör det på dig, du är kär!

- Nej, Nej nej nej nej nej! Eller jo kanske det, men jag känner honom inte så väl!

- Har du kysst honom?

- Nej! Jag måste nog gå nu! Han ska sova över. Säg att jag är sjuk i skolan i morgon.

- Oh la la... sova över...

- Håll bara tyst, HEJDÅ! sa jag och la på, jag kunde inte hjälpa att fnissa en liten stund. Jag bytte om till min pyjamas inne i badrummet. Och kollade mig noga i spegeln.

Sedan låste jag upp dörren och gick in till mitt sovrum där vi bäddat upp med en extra säng. Michael fick låna en pyjamas av pappa och en oöppnad tandborste.

- Mamma, pappa, snälla stör inte nu! bedjade jag, de låg och läste i varsina böcker i sin säng.

- Bli inte gravid, det är allt jag vill säga! sa pappa och kollade oroligt på mig.

- Va? Men hallå, NEJ NEJ NEJ! Vi ska inte.... ÄSCH! suckade jag och stängde dörren till dem.

- Jo men det får ni inte!, hallå? hörde jag pappa säga efter mig. Jag drog en djup suck och gick in i mitt sovrum.

Jag bäddade ner mig i min säng och tog fram en bok jag med.

Michael kom in i sovrummet, pyjamasen var väldigt mycket för stor. Hans lockiga hår såg ganska perfekt ut.

Jag suckade till, av lycka. Jag kunde inte förstå att självaste MICHAEL JACKSON skulle sova över HÄR? Det var ofattbart.

- Why are you staring at me goat-girl? skrattade han och satte sig på extra sängen.

- I'm not staring at you, i was just looking at that pyjamas! sa jag och skakade på huvuvdet.

- Anyway, do you want to watch like a movie or something? sa Michael.

- Of course Monkey-man! What do you want to see? sa jag och reste mig, jag gick till filmhyllan där de stod.

Jag bläddrade fram och tillbaka, jag hade mest Disney filmer. Men det var ju ganska barnsligt att kolla på tänkte nog Michael.

Utan att jag hört det stod han bakom mig.

- You got Peter Pan!! My favourite! sa han och klappade glatt i händerna.

- Do you want to watch it? sa jag och log mot honom.

- Sure! sa han och satte sig i extrasängen. Jag satte i filmen och sprang fort iväg och letade efter popcorn. Jag hittade några, och poppade dem lite fort och tog salt på dem och hällde upp i en skål. Jag tog med 2 glas fanta också. Sedan satt vi båda i min säng istället och kollade på Peter pan. Efter halva filmen kände jag hur Michael's hand la sig i min. Jag kollade på händerna och sedan i hans ansikte. Han kollade tillbaka, och sedan på filmen igen. Jag log för mig själv, jag var i himlen!!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Hej Mira, förlåt att jag inte var hemma när du kom hit. sa jag i telefonen.

- Hej, vart var du? sa Mira.

- Öhm, jag hittade en kompis på väg hem, så vi gick till stranden! sa jag, och ville inte avslöja att det var den hon kallat "freak" eller att det var Michael Jackson.

- OMG det var en kille, eller hur? sa hon.

- Ja... hur visste du?

- Man hör det på dig, du är kär!

- Nej, Nej nej nej nej nej! Eller jo kanske det, men jag känner honom inte så väl!

- Har du kysst honom?

- Nej! Jag måste nog gå nu! Han ska sova över. Säg att jag är sjuk i skolan i morgon.

- Oh la la... sova över...

- Håll bara tyst, HEJDÅ! sa jag och la på, jag kunde inte hjälpa att fnissa en liten stund. Jag bytte om till min pyjamas inne i badrummet. Och kollade mig noga i spegeln.

Sedan låste jag upp dörren och gick in till mitt sovrum där vi bäddat upp med en extra säng. Michael fick låna en pyjamas av pappa och en oöppnad tandborste.

- Mamma, pappa, snälla stör inte nu! bedjade jag, de låg och läste i varsina böcker i sin säng.

- Bli inte gravid, det är allt jag vill säga! sa pappa och kollade oroligt på mig.

- Va? Men hallå, NEJ NEJ NEJ! Vi ska inte.... ÄSCH! suckade jag och stängde dörren till dem.

- Jo men det får ni inte!, hallå? hörde jag pappa säga efter mig. Jag drog en djup suck och gick in i mitt sovrum.

Jag bäddade ner mig i min säng och tog fram en bok jag med.

Michael kom in i sovrummet, pyjamasen var väldigt mycket för stor. Hans lockiga hår såg ganska perfekt ut.

Jag suckade till, av lycka. Jag kunde inte förstå att självaste MICHAEL JACKSON skulle sova över HÄR? Det var ofattbart.

- Why are you staring at me goat-girl? skrattade han och satte sig på extra sängen.

- I'm not staring at you, i was just looking at that pyjamas! sa jag och skakade på huvuvdet.

- Anyway, do you want to watch like a movie or something? sa Michael.

- Of course Monkey-man! What do you want to see? sa jag och reste mig, jag gick till filmhyllan där de stod.

Jag bläddrade fram och tillbaka, jag hade mest Disney filmer. Men det var ju ganska barnsligt att kolla på tänkte nog Michael.

Utan att jag hört det stod han bakom mig.

- You got Peter Pan!! My favourite! sa han och klappade glatt i händerna.

- Do you want to watch it? sa jag och log mot honom.

- Sure! sa han och satte sig i extrasängen. Jag satte i filmen och sprang fort iväg och letade efter popcorn. Jag hittade några, och poppade dem lite fort och tog salt på dem och hällde upp i en skål. Jag tog med 2 glas fanta också. Sedan satt vi båda i min säng istället och kollade på Peter pan. Efter halva filmen kände jag hur Michael's hand la sig i min. Jag kollade på händerna och sedan i hans ansikte. Han kollade tillbaka, och sedan på filmen igen. Jag log för mig själv, jag var i himlen!!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------

Kapitel 3.

- Michael, if you want you can stay here over night!! sa mamma samtidigt som vi åt.

- You have already been very nice to me, it's ok.

- No! Såklart you ska sleepa here!! röt pappa, och jag såg hur Michael ryckte till.

- Michael och jag är klara, så vi går ut en sväng! sa jag på svenska till mina föräldrar och ryckte med mig Michael ut.

Jag skämdes ihjäl, detta gick inte bra.

- Again, i'm so sorry! sa jag och suckade tungt.

Michael skrattade bara, hans vackra skratt värmde inom mig.

- I like your family, even tho i don't really know you! sa han.

Han log stort och jag log ännu större. Jag kollade in i hans ögon, eftersom han inte bar solglasögon.

- I want to get to know you! sa han.

- If you want to, you can stay here over the night. sa jag. But only if you want to! fortsatte jag.

- That would kind of help me, you see. I didn't bring that much money... Yeah sure!

- I'll send away my parents or something, cause i can't handle them. skrattade jag.

- You should be happy you got them, they are nice. sa han och skrattade också.

- Would you like to go to the beach?

- I would love to! sa han och jag tog tag i hans hand, sedan visade jag vägen ner mot stranden. Tell me a little bit more about your self!

I två timmar satt vi på bryggan och pratade om allt mellan himmel och jord, jag log bredare än vad jag gjort på flera år och vi skrattade tillsammans.

Vi hade kul tillsammans. Och skojjade ganska mycket.

- What would you do if i pushed you into the wather? skrattade Michael och bet sig i underläppen.

- That's a strange question. sa jag och kollade undrande på honom, och höll mig för skratt. I would get REALLY happy and jump around in the cold dirty sea.... sa jag sarkastiskt och gjorde en min. Michael härmade minen och det fick oss att få ännu en skrattattack. En liten stund senare började mörkret falla.

Michael bet på sin tumnagel och kollade utmanande på mig.

- What do i get if i jump in and swim around for a while?

- You get cold... skrattade jag och knuffade till honom lite lätt.

- Ok, It's a Deal! But you have to join me! sa han och reste sig upp.

- I won't jump in! Never! sa jag, och kollade när Michael tog av sig sina skor. Jag doppade ena foten i vattnet, inte så kallt som jag trott faktiskt.

Han tog av sig sin tröja och sina byxor, och dök i med bara kalsonger på sig!!

- Oh my god you are crazy!! sa jag när han dök upp igen. Han började rycka i mitt ben.

- It's not THAT cold, come on and join me! sa han och log.

- What if someone see's us? sa jag och tog av mina skor.

- They won't, now comon! log han, jag smälte ihop till en liten degklump som föll ner i vattnet. Kändes det som. Jag behöll tröjan på och underkläderna, sedan hoppade jag i. Jag fick panik, det var iskallt!!

- IT'S COOOOOOOOOOLD! skrek jag. och ruskade på huvudet. Michael skrattade ihjäl sig och skvätte lite vatten på mig.

- Girl you sounded like a goat, goat-girl! skrattade han.

- Well, in the case you are a.... monkey! Monkey-Man. sa jag och skvätte tillbaka. Vi skrattade ännu mer.

- Are u getting tired goat-girl? sa han och kippade efter andan.

- Yes, so we better get inside before i fall a sleep in this ice cold wather! sa jag och skvätte lite mer vatten i ansiktet på honom.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

- Michael, if you want you can stay here over night!! sa mamma samtidigt som vi åt.

- You have already been very nice to me, it's ok.

- No! Såklart you ska sleepa here!! röt pappa, och jag såg hur Michael ryckte till, det såg ut som han blev rädd.

- Michael och jag är klara, så vi går ut en sväng! sa jag på svenska till mina föräldrar och ryckte med mig Michael ut.

Jag skämdes ihjäl, detta gick inte bra.

- Again, i'm so sorry! sa jag och suckade tungt.

Michael skrattade bara, hans vackra skratt värmde inom mig.

- I like your family, even tho i don't really know you! sa han.

Han log stort och jag log ännu större. Jag kollade in i hans ögon, eftersom han inte bar solglasögon.

- I want to get to know you! sa han.

- If you want to, you can stay here over the night. sa jag. But only if you want to! fortsatte jag.

- That would kind of help me, you see. I didn't bring that much money... Yeah sure!

- I'll send away my parents or something, cause i can't handle them. skrattade jag.

- You should be happy you got them, they are nice. sa han och skrattade också.

- Would you like to go to the beach?

- I would love to! sa han och jag tog tag i hans hand, sedan visade jag vägen ner mot stranden. Tell me a little bit more about your self!

I två timmar satt vi på bryggan och pratade om allt mellan himmel och jord, jag log bredare än vad jag gjort på flera år och vi skrattade tillsammans.

Vi hade kul tillsammans. Och skojjade ganska mycket.

- What would you do if i pushed you into the wather? skrattade Michael och bet sig i underläppen.

- That's a strange question. sa jag och kollade undrande på honom, och höll mig för skratt. I would get REALLY happy and jump around in the cold dirty sea.... sa jag sarkastiskt och gjorde en min. Michael härmade minen och det fick oss att få ännu en skrattattack. En liten stund senare började mörkret falla.

Michael bet på sin tumnagel och kollade utmanande på mig.

- What do i get if i jump in and swim around for a while?

- You get cold... skrattade jag och knuffade till honom lite lätt.

- Ok, It's a Deal! But you have to join me! sa han och reste sig upp.

- I won't jump in! Never! sa jag, och kollade när Michael tog av sig sina skor. Jag doppade ena foten i vattnet, inte så kallt som jag trott faktiskt.

Han tog av sig sin tröja och sina byxor, och dök i med bara kalsonger på sig!!

- Oh my god you are crazy!! sa jag när han dök upp igen. Han började rycka i mitt ben.

- It's not THAT cold, come on and join me! sa han och log.

- What if someone see's us? sa jag och tog av mina skor.

- They won't, now comon! log han, jag smälte ihop till en liten degklump som föll ner i vattnet. Kändes det som. Jag behöll tröjan på och underkläderna, sedan hoppade jag i. Jag fick panik, det var iskallt!!

- IT'S COOOOOOOOOOLD! skrek jag. och ruskade på huvudet. Michael skrattade ihjäl sig och skvätte lite vatten på mig.

- Girl you sounded like a goat, goat-girl! skrattade han.

- Well, in the case you are a.... monkey! Monkey-Man. sa jag och skvätte tillbaka. Vi skrattade ännu mer.

- Are u getting tired goat-girl? sa han och kippade efter andan.

- Yes, so we better get inside before i fall a sleep in this ice cold wather! sa jag och skvätte lite mer vatten i ansiktet på honom.

-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 1.

Det var vår, på väg mot sommaren och det var ovanligt varmt.

Jag var på väg till skolan, och lyssnade på fågelkvittret och kollade runt på den vackra naturen.

Det är mitt sista skolår, jag är 19år. Det var klarblå himmel, utom ett litet moln som lurade lite halvt synligt bakom några träd.

Plötsligt fick jag ett sms, jag drog upp min mobil ur min ficka. "Är du framme snart? ;P" stod det över skärmen. Från Mira

Jag skrev ihop ett sms tillbaka och skickade iväg. "100 meter kvar". Jag ökade takten och svängde in på skolgården.

Sedan mötte jag Mira i korridoren.

- Vi har kemi första lektionen! sa hon och vi skyndade iväg till kemisalen.

Vi kom lite för sent, men kemiläraren tyckte inte det gjorde så mycket. Vi satte oss och fick lyssna och anteckna.

Jag fick platsen precis bredvid fönstret. Jag kollade ut på träden långt nere längs gatan. Det var verkligen en fin dag.

Det syntes inte en människa så långt ögat kunde se, tills någon dök upp bakom ett gatuhörn. Jag suckade.

Jag funderade på att skolka, för att få njuta av naturen. Jag drömde mig bort, att jag var den där personen där ute.

När lektionen äntligen var slut så hade jag och Mira håltimme, vi satte oss ute på några bänkar och snackade.

- Står han fortfarande kvar? sa jag plötsligt, och la märke till han som jag sett igenom fönstret.

Han stod lutad mot en husvägg i VINTERJACKA! Jag svettades bara av att se honom.

- Vad är det där för freak? Det är ju typ 100 grader varmt! sa Mira irriterat och stirrade på honom.

- Vad väntar han på? sa jag fundersamt.

- Kom nu, vi har Spanska! sa Mira och reste sig.

- Gå du, jag ska skolka. Sa jag och släppte inte blicken från mannen med jackan.

- Gör som du vill, men jag kommer till dig sen efter skolan. sa Mira och gick iväg in till skolan.

Jag såg hur mannen, som bar solglasögon och hade luva uppdragen över huvudet och hög krage vände huvudet mot mig.

Jag fäste blicken i marken, och såg i ögonvrån hur han kollade på klockan. Sedan vände han sig åt mitt håll och började gå mot mig!

Jag låtsades inte kolla och bet mig i underläppen.

- Hi, is it ok if i sit next to you? sa han, med en röst som fick mina ben darra och jag rodna.

- Yeah, sure. If you want... sa jag. Och undrade varför han snackar Engelska.

Han satte sig brevid mig på bänkbordet och kollade ut i naturen. Jag kollade på hur en fågelmamma lärde sina fågelungar att flyga.

De såg otroligt söta ut, mamman dök först och visade hur man skulle göra. Sedan följde ungarna efter, de flaxade oroligt med sina vingar för att hålla sig

i luften, men de föll ned i fågelbadet under. Både jag och mannen skrattade till.

- It's very warm outside... började jag. Why do you wear that jacket?

- Well... uhm... why are you not in your school? sa han och kollade på mig igenom solglasögonen. Han döljde sitt ansikte så mycket han kunde.

- I asked you first! What's your name? sa jag och kollade lite irriterat på honom.

- See, i can't tell you that!! sa han, med en mjuk med bestämd stämma.

Jag svarade inte, vi satt tysta och kollade åt olika håll en lång stund.

- Ok, i will tell you. But first you have to tell me something about you, and you have to promise me to not freak out! sa han och kollade på mig.

- My name is Sandra olofsson. I'm 19 and i'm not in school because i want to be outside, your turn! I won't freak out. sa jag och kollade på honom, han var hemlighetsfull.

Han drog av sig sin jacka och sina solglasögon, jag såg direkt vem det var. Jag blev helt förstenad. Han sträckte fram sin hand.

- Hi, my name is Michael Jackson, and i'm 24 years old. I'm wearing a jacket to hide who i am.

------------------------------------------------------------------------------------

Det var vår, på väg mot sommaren och det var ovanligt varmt.

Jag var på väg till skolan, och lyssnade på fågelkvittret och kollade runt på den vackra naturen.

Det är mitt sista skolår, jag är 19år. Det var klarblå himmel, utom ett litet moln som lurade lite halvt synligt bakom några träd.

Plötsligt fick jag ett sms, jag drog upp min mobil ur min ficka. "Är du framme snart? ;P" stod det över skärmen. Från Mira

Jag skrev ihop ett sms tillbaka och skickade iväg. "100 meter kvar". Jag ökade takten och svängde in på skolgården.

Sedan mötte jag Mira i korridoren.

- Vi har kemi första lektionen! sa hon och vi skyndade iväg till kemisalen.

Vi kom lite för sent, men kemiläraren tyckte inte det gjorde så mycket. Vi satte oss och fick lyssna och anteckna.

Jag fick platsen precis bredvid fönstret. Jag kollade ut på träden långt nere längs gatan. Det var verkligen en fin dag.

Det syntes inte en människa så långt ögat kunde se, tills någon dök upp bakom ett gatuhörn. Jag suckade.

Jag funderade på att skolka, för att få njuta av naturen. Jag drömde mig bort, att jag var den där personen där ute.

När lektionen äntligen var slut så hade jag och Mira håltimme, vi satte oss ute på några bänkar och snackade.

- Står han fortfarande kvar? sa jag plötsligt, och la märke till han som jag sett igenom fönstret.

Han stod lutad mot en husvägg i VINTERJACKA! Jag svettades bara av att se honom.

- Vad är det där för freak? Det är ju typ 100 grader varmt! sa Mira irriterat och stirrade på honom.

- Vad väntar han på? sa jag fundersamt.

- Kom nu, vi har Spanska! sa Mira och reste sig.

- Gå du, jag ska skolka. Sa jag och släppte inte blicken från mannen med jackan.

- Gör som du vill, men jag kommer till dig sen efter skolan. sa Mira och gick iväg in till skolan.

Jag såg hur mannen, som bar solglasögon och hade luva uppdragen över huvudet och hög krage vände huvudet mot mig.

Jag fäste blicken i marken, och såg i ögonvrån hur han kollade på klockan. Sedan vände han sig åt mitt håll och började gå mot mig!

Jag låtsades inte kolla och bet mig i underläppen.

- Hi, is it ok if i sit next to you? sa han, med en röst som fick mina ben darra och jag rodna.

- Yeah, sure. If you want... sa jag. Och undrade varför han snackar Engelska.

Han satte sig brevid mig på bänkbordet och kollade ut i naturen. Jag kollade på hur en fågelmamma lärde sina fågelungar att flyga.

De såg otroligt söta ut, mamman dök först och visade hur man skulle göra. Sedan följde ungarna efter, de flaxade oroligt med sina vingar för att hålla sig

i luften, men de föll ned i fågelbadet under. Både jag och mannen skrattade till.

- It's very warm outside... började jag. Why do you wear that jacket?

- Well... uhm... why are you not in your school? sa han och kollade på mig igenom solglasögonen. Han döljde sitt ansikte så mycket han kunde.

- I asked you first! What's your name? sa jag och kollade lite irriterat på honom.

- See, i can't tell you that!! sa han, med en mjuk med bestämd stämma.

Jag svarade inte, vi satt tysta och kollade åt olika håll en lång stund.

- Ok, i will tell you. But first you have to tell me something about you, and you have to promise me to not freak out! sa han och kollade på mig.

- My name is Sandra olofsson. I'm 19 and i'm not in school because i want to be outside, your turn! I won't freak out. sa jag och kollade på honom, han var hemlighetsfull.

Han drog av sig sin jacka och sina solglasögon, jag såg direkt vem det var. Jag blev helt förstenad. Han sträckte fram sin hand.

- Hi, my name is Michael Jackson, and i'm 24 years old. I'm wearing a jacket to hide who i am.

------------------------------------------------------------------------------------